Skaparverkstan

Ibland funkar det bara!

Såg en rolig kappa fladdra förbi i ett flöde på nätet. Samtidigt hittade jag ett jättefint kraftigt bolstertyg bland tygerna i Röda Korsets källare. Det tyget skulle passa väldigt bra till en ofodrad rock med huva. Bilden på den tvådelade kappan hade satt sig i huvudet. Jag mindes att ena delen var blommig och fann mig själv skanna tygerna i källaren. Jag hittade ett ljust tyg med stora blommor och lökar. Det skulle kunna fungera. Tillräckligt likt i bottenfärgen och absolut tillräckligt olikt i mönstret. Jag sydde konsekvent tvådelat med gräns mitt fram och bak. Hängde upp i Kupans fönster, rätt nöjd. Kom tillbaka dagen efter och fann inte kappan. Den var SÅLD! La ut på nätet och fick massor av uppskattande kommentarer. Varför hittar vissa plagg sig själva? Modell, tyger hittar plötsligt rätt, ”gifter sig” med varandra på ett självklart sätt som inte går att förutse. Fantastiskt när det händer och omöjligt att konstruera! Tänker varje gång det händer att ”det kommer aldrig att gå igen!” Men se det gör det!

win win win win

Jag syr för Röda Korsets räkning i redesigngruppen på Kupan i Åmål. Det är väldigt kreativt att få skapa och hitta på med inspiration tillsammans med och av tio andra medlemmar. Att få skapa utan krav och utan att bry mig om vad jag lägger min tid på eftersom jag har min pension och jag kan kravlöst sy det jag vill av alla tygskatter som lämnas in på Kupan. Det är mitt första win.

Sen hoppas jag kunden blir nöjd och köper en skapelse. Det är mitt anda win.

Att det viktigaste blir att påverka människor att tänka på vår miljö och konsumera färre nya plagg är ett viktigt tredje win.

Kunden blir också nöjd för att hen skänker pengar till Röda Korset. Det är mitt fjärde och minst lika viktiga win som de andra tre.

Det viktigaste som håller igång lågan och river arbetet är ändå skaparkraften.

Att vara nyttig?

Jag har alltid tänkt att det är viktigt att känna sig nyttig, att bli bekräftad i något nyttigt, att känna mening. Men så hörde jag en intervju med Mikael Segerström 75. Han hade haft tråkigt som pensionär men så sa han: Jag tror att jag behöver ha något slags kreativt uttryck.

Ja just det, då kommer meningen och nyttan av sig själv!

självporträtt

Vad är ett självporträtt? Inte ens när jag målar så när jag kan efter ett foto blir det ett porträtt jag känner igen som mitt. En vän och jag kom överens om att vi ser och själva som ungefär i 38-årsåldern och då är det omöjligt att känna igen sig i en målning där en föreställer 63. Kanske kan bilden spegla en sorts liv -ens själ? Men det kan ju lika gärna porträttet på fuschian göra!

kreativitet

Jag har stickat rutor i ett mönster benämnt Vividblanket. Jag har använt de växtfärgade garner jag fick av Maj Paulson, en vän jag gick växtfärgningskurs med för sådär 35 år sedan. Växtfärgade garner är vackra, naturen ser till att de alltid passar ihop. Allt föll in i varandra. Jag fick garnerna. Jag hade hittat vividblanket. Det gav sig självt.